Kinesiska året
Tideräkningen grundades 2700 f.Kr och är baserad på månen. Tolv olika djur är knutna till kalendern. De tolv djuren är: råtta, oxe, tiger, hare, drake, orm, häst, bock, apa, tupp, hund och gris. Det finns också fem element som är kopplade till kalendern: trä, eld, jord, metall och vatten. Vilket gör en sextioårsperiod.

Enligt tradition gick det till så att när Buddha skulle lämna jorden kallade han alla djur till sig, men det var endast tolv som kom. För att hedra dessa fick de namnge åren efter den ordning som de kommit. Råttan kom först, och då blev första året råttans år, följt av de övriga, sist kom grisen.

Ett kinesiskt år innehåller tolv månader på omväxlande 29 eller 30 dagar. Det kinesiska nyåret infaller kring månadsskiftet januari-februari. (mellan den 20:a januari och 19:e februari). För att jämna ut månåret med vårt solår lägger man till en extra 'skottmånad' vartannat eller vart tredje år

Elementen är:
Trä/Wood, år som slutar på 4 (Yang) och 5 (Yin).
Eld/Fire, år som slutar på 6 (Yang) och 7 (Yin).
Jord/Earth, år som slutar på 8 (Yang) och 9 (Yin).
Metall/Metal, år som slutar på 0 (Yang) och 1 (Yin).
Vatten/Water, år som slutar på 2 (Yang) och 3 (Yin).

Elementen kommer i en Yang/Yin ordning, alltså samma element två år i rad och det finns fem olika element, det innebär att de kommer regelbundet enligt ovan tabell.

1984 var det råttans år i träelementet, vilket räknas som först i 60-års cykeln, detta sker nästa gång 2044.

Även tiden på dygnet är indelad i dessa djur: